Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Undersökningen anknyter till Skånes danska förflutna. Riksdagen år 1720 bildar en bas för undersökningen, där de skånska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrån en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, där jag är intresserad av att undersöka om det finns något i de skånska representanternas sätt att uttrycka sig som går att härleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sätt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och på internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshärdar har på den senaste tiden aktualiserats med de så kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har så länge den funnits försökt hävda sitt våldsmonopol med blandad framgång. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket är förhållandet mellan stat, krig och organiserat våld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjälpa oss att förstå dagens PMC och kan vi i så fall sia om dess framtid?.

Den 11 augusti 1806 i Skänninge, på Olofsmässomarknadens första dag, öppnade den preussiske medborgaren Jean Baptiste Gautier dörrarna till stadens rådhus för att visa upp en elefant mot betalning. Vid middagstid utbröt slagsmål mellan den marknadsbesökande allmogen och representanter för stadens styrande, inne i rådhuset och på torget utanför. Under tumultet barrikaderade sig Skänninges borgmästare och andra ståndspersoner i rådhuset och marknadsbesökarna på torget utanför kastade sten mot fönstren. De instängda personerna tilläts inte lämna byggnaden förrän komminister Sundelius från Heda gripit in och dämpat de spända stämningarna på torget något. När de instängda släppts ut höll allmogen huset i besittning under återstoden av staden och beskådade elefanten utan betalning.Under dagen spreds uppgifter om att upploppsmakarna trakasserat ståndspersoner och hotat att bränna ned staden om det bleve rättsliga påföljder för våldsamheterna.

[utdrag] Det är mycket svårt att vid en första anblick försöka fånga begreppet legosoldat.Hur vi än väljer att se på legosoldaten och hans verksamhet är det föga troligt att han kommer att försvinna inom den närmsta framtiden och det internationella samfundet blir således tvunget att på något sätt ta ställning till denna verksamhet.Före nationalstatens bildande tävlade andra identiteter än den nationella om företräde och att slåss i någon annans sold var inte förknippat med det landsförräderi det senare skulle komma att innebära. Från kalla krigets slut och framåt har emellertid nationalstaten kommit att utmanas av nya krafter. Globaliseringen har lett till nya forum för transnationella förbindelser och öppnat upp för grupper, organisationer och företag att sprida sig och bredda sina kontaktnät över hela världen. Kan dessa möjligheter erbjuda legosoldaten en ny marknad och nya uppdragsgivare? Om så är fallet hur kan vi hindra, eller alternativt utnyttja, en sådan situation? Om legosoldaten, i form av moderna privata företag, än en gång beträder slagfältet på order av legitima härskare, hur skall vi hantera situationen? Och vem är vi?.

Järnvägen och dess moder industrialismen omformade Sverige från bondeland till industriland. Genom en förändring över endast ett 10-tal år ersattes de knaggliga vägarna och ett förlegat skjutsväsende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades på många vis av det nya kommunikationssättet. Även små bondbyar i Skåne blev i högsta grad påverkade.För 140 år sedan öppnades Ystad-Eslövs järnväg och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. Då, år 1866, var Skåne ett industrialiserat samhälle i vardande.

The purpose of this survey is to better understand how students in Swedish upper secondary school perceive knowledge in history. 44 students from two different schools took part in the survey. The students partaking were asked to make a rough plan for a course in history, in which they were to both suggest contents of the course and also motivate their choice of content by arguing their view of the purpose of knowledge in history. The results of the survey were then compared to the curriculum of the history subject. The survey shows that a majority of the students asked find modern history, especially World War 1 & 2, and Swedish history to be of importance.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

This essay will investigate how the History subject has changed and developped in Sweden. For those who study the way subjects and the school itself change over time it becomes quite clear that they have gone through an enormous change. However this essay will focus on how the History subject, and mainly the teaching of the Antique, in particular, has changed. In order to find out how it has changed several things will be taken into account. First of all there will be interviews and conversaisions with several teacher and try to find out how it has changed, according to their experiences and belives.

In this essay the renewal of the modern sacred art has been examined through the creation of three works of art from the art project ?Kyrkorummet?. The aim has been to show that renewal of the modern sacred art is best accomplished by the combination of the artist history and Bible knowledge and the open mindness of the beholder towards the new and creative, in order to communicate the gospel in modern time.The large extend of the art project demanded a selection of the art works. Therefore, three were chosen and they show the last supper and the baptism in a renewal way including both symbolism and creativity. To complete and facilitate the analyses, a theme, light and water, have been used as well as relevant theories in art history with Kandinsky as main art critic.Through the art project and it?s teaching, history in combination with present time through visits in different and modern churches, thoughts have been stimulated and the result has been new works of art that speaks of our time.

The purpose of this essay is to study uses of history in a complementary teaching material in the subject of history. The material in question is a 170 page book titled Hitler och Stalin- En bok om ondska. In English, ?Hitler and Stalin- A book on evil?. Essential to the study is that it is expressed within the material that it might be used as the basis for a discussion of the threats against an open democratic society.

In this essay the authors have searched to get an understanding of howthe situation where for a person being handicapped and of sámi heritage in Swedenduring the 1800´s to the beginning of 1900´s. In this qualitative study, church booksand local governmental records from the time has been the sources for data. Findingsregarding sámi and disability first of all shows that the sámi didn´t produce any ownwritten records, this means we had to use records produced by Swedish authorities.These are the only records available from the time. Records that gave us theauthorities point of view. When working with historical documents it is the contextwere they were produced in and their implied readership that is of great importance.Using this method gives the possibility to tell the story by the perspective of theexposed, in our case sámi people with disabilities.

This essay revolves around the Christianisation of the Danish kingdom during the middle ages. Issues like; the length of the Christianisation process and the influence it had on thevillages? structural appearance in the Danish kingdom. A special case study of the villages Kyrkheddinge and Fjälkinge, Scania, is an essential part of the essay. Through writtenmaterial and excavation reports from the both villages the study enlightens the structural appearance of the village and the hierarchy of the farms in the village.